Feminism

Feminism

Liberal feminism (Likhetsfeminism)
1. Tre skäl till varför den politiska teorin inte kan fortsätta den här vägen.
  1. 1: Kvinnor måste inkluderas för att en teori ska vara komplett.
  2. 2: Könsorättvisa undergräver lika möjligheter för kvinnor och barn
  3. 3: En rättvis familj är den nödvändiga grunden för samhället.
2. Uttrycker oro över omsorgsetikens potentiella relativism och konservatism. Omsorgsetiken verkar förstärka de de traditionella patriarkala könsrollerna.Se s. 339
3. Den politiska teorins universialistiska anspråk i sig är korrekt men missriktade. Män och kvinnor är i grunden desamma men könsrollerna döljer för närvarande detta.
  1. Fördelningen mellan könen ej nödvändig, en social konstruktion. (Manligt/kvinnligt) Biologisk skillnad naturlig. (Man/Kvinna)
4. Problem: de flesta teorier utgår från en traditionell, genuspräglad familj
  1. Lösning: medvetenhet, uppmärksamma , det sociala könet måste försvinna. Lagstiftning och politik får inte göra skillnad på könen.
Judith Butler
1. Vad är postmodernism? Finns det?
  1. Verkar användas som en skrämmande villkor/konsekvens
2. Identitetskategorier är aldrig endast deskriptiva utan alltid normativa och därför utestängande.
  1. "Kvinnor" kan fortsätta användas men bör kunna ha flera innebörder (mammor, barnlösa svarta, vita etc.)
3. Den kroppsliga könsskillnaden bestäms av uppfattning om genus.
  1. Genus kommer före kön och båda är språkligt konstruerade
  2. Språkliga konstruktioner bestämmer det manliga/kvinnliga
4. Allt biologiskt har en social effekt och vice versa.
Problem
1. Normativ politisk teori. Stärker patriarkatet, det systematiska underordnandet av kvinnor i politiska, sociala och kulturella sammanhang.
2. Den normativa politiska filosofin ägnar sig åt att etablera och förstärka distinktioner och dikotomier.
3. Den politiska filosofin sätter upp höga standarder på objektivitet vid moraliska bedömningar. Morlaisk absolutism. Synen på världen svart/vit.
Särartsfeminism
1. Gilligan, Tronto och omsorgsetiken
  1. Kvinnors moraliska omdömen har i högre utsträckning att göra med empati och medlidande. Gilligan.
  2. Huvudsakliga kännetecken
    1. Omsorgsetik behandlar moraliska begrepp som centrala
    2. Accepterar en moralisk gråskala
    3. Knuten till konkreta omständigheter i stället för att uttryckas genom abstrakta och hypotetiska regler eller principer.
      1. Partikularism
    4. Kommer till uttryck genom faktiska handlingar präglade av omsorg.
    5. Huvudintresse: minimera smärta
2. Samhället bör inte sträva att bli fritt från sociala kön eftersom män och kvinnor har grundläggande skillnader gällande moralisk och psykisk instälning.
3. Anklagar likhetsfem. för att inte ta det ömsesidiga beroendet på tillräckligt stort allvar och misslyckas därför med att kasta av den manliga filosofins bojor.
Anti-fundamentalistisk postmodernism
1. Richard Rorty
  1. Försökt avslöja filosofins pretentioner. Den traditionella filosofin i själva verket problemet, inte lösningen.
    1. Avhumaniserat människor
    2. Liknar moralfilosofi med etnisk rensning, Världen delas upp i det sanna (normen) och det oäkta (annorlunda).
  2. Anti-fundamentalist: Kritiserar sökandet efter och objektifieringen av fundamentala påståenden.
  3. Postmodernist: Sökandet efter fundament utmärker den moderna och upplysningsfilosofin.
  4. Ironiker: Person med rätt postmodern inställning till våra värdesystem (även våra yttersta vokabulärer)
  5. Lär barnen annorlunda
Övrigt från föreläsningen
1. Feminismen analyserar och kritiserar patriarkatet samt drar vår uppmärksamhet till den. Vill förändra patriarkaliska tankesätt och strukturer t.ex. genom att avslöja dessa.
2. Resolution 1325
  1. Långt ifrån könsneutral
  2. Två kvinnogrupper: de som skyddar och de som ska skyddas
  3. Kategorisering av kvinnor som "kvinnor". Speciella behov.
  4. Maud Edwards menar att 1325 snarare skadar än gynnar kvinnorna eftersom de blir utnyttjade. Tvungen att avgå.
3. Jämlikhetsteoretiker: män och kvinnor är i första och främst individer och människor och bör inte kategoriseras. "Lika lön för lika arbete" könsneutralt.
4. Kön och makt
  1. Klassisk politisk teori: det "kvinnliga" ställs i motsättning till politiken.
  2. Kvinnan stått för oförnuft och det kroppsliga och köttsliga. Männen för förnuft och sann och rationell kunskap.
  3. Kvinnor underordnande p.g.a. dikotomier.
5. Konstruktivism och postmodernism
  1. Avstånd från den positivistiska synen på världen och vetskapen
  2. Det sätt vi förstår världen på är ett resultat av hur vi väljer att berätta om den
    1. Viktigt: vem som berättar och vilken utgångspunkt den har.
    2. Det naturliga i berättelsen förstärks varje gång den bertättas på samma sätt. Vi slutar ifrågasätta och det blidas en norm.
    3. Dekonstruktion, ta isär och undersök vad det är konstruerat av.
6. Kritik
  1. Inför "kött och blod" i politiken inte "A och B"
  2. Kvinnors underordning på strukturell nivå och de fundament som ligger bakom måste avslöjas!
7. Kön som performativ
  1. Framstår som essentiellt och givet.
  2. Handlingsbestämmande ord
  3. Kallar in individen i en könsidentitet
  4. Kön: en effekt av upprepade talhandlingar. Existerar inte förrän det diskursivt blir till i en sådan kommunikationspraktik.
    1. Normering: Det som sägs det blir.
      1. Det sagda blir naturligt och självklart och föreställningen om genus/kön "stelnar"
      2. Den som bryter sig ur måste kontrolleras och hållas ner
      3. Språket konstruerar könet
8. Dekonstruktion: motstånd mot klassificering
9. Situerad kunskap
  1. Ta hänsyn till den plats varifrån vi betraktar genus/kvinnor
  2. Vi kan inte generalisera kunskapen
  3. Hänsyn till tid, position, historiska maktförhållanden etc. Till kontexten kan vi belysa exklusion och inklusion.

Nächster

Beschreibung

Zusammenfassung der Ressource

ähnlicher Inhalt

	Erstellt von Louise Prytz vor fast 11 Jahre