1600-talet
Sverige präglades av starkt lokalt självstyre men från att vara ett litet land i Europas periferi gick Sverige till att bli en stormakt i början av 1600-talet. Kungamakten stärktes med hjälp av adeln. Krigen var resurskrävande och tvingade fram förändringar gällande rikets styre, det blev fastare och mer effektivt och man inrättade landshövdingar och kronofogdar för att driva in skatt och rekrytera manskap.
1634: Sveriges första regeringsform, framväxande byråkrati och stark kungamakt.

1700-talet

1718: Stormaktstiden upphör
1719: Ny regeringsform med syfte att begränsa monarkins makt, makten delas mellan kungen, rådet och riksdagen. Riksdagen blir maktcentret och parlamentariska drag växer fram. Riksrådet kunde ställa riksdagsmedlemmar till svars och avsätta dessa.
1720-1772 Frihetstiden, makten förskjuts till ständerna. Riksdagen börjar lägga sig i lite allt möjligt och korruption blir vanligt.
1766: Tryckfrihetsförordningen
1772: Statskupp och kungligt envälde fram till 1789.
1792: Den nyckfulle kungen mördas. Tronföljaren var en svag regent och det blev kaos och han avsattes 1809 i en statskupp.

1800-talet Den fördemokratiska perioden
Under 1800-talet predikades kyrkans lära vilket förespråkade förnöjsamhet och lydnad vilket kan förklara det låga röstantalet i de politiska valen. I mitten av 1800-talet startade massutvandringen till Amerika på grund av missväxt och ekonomisk misär
1809: Statskupp och ny regeringsform (konstitution). Läget för den svenska nationen kritisk, krig med Ryssland och samtidigt förberedde sig Danmark med hjälp av Frankrike ett anfall. Missnöje av kungen som avsattes och riksdagen fattade beslut om maktdelning mellan kung och riksdag, maktdelning för att motverka tidigare misstag. Både kungen och riksdagen var lagstiftande, kungen verkställande men riksdagen ansvarade för budgeten och finanserna.
1812-1844: Allenarådandets tid, kungens makt stor igen. Inskränkt tryckfrihetsförordning.
1840: Departementalreformen, Sveriges första "riktiga" regering med statsråd och rådgivare med ansvar för var sitt departement.
1866: Representationsreformen, skulle gynna medelklassen. Den gamla ståndsriksdagen ersattes av en modern representation med tvåkammarriksdag. Rösträtt för de över 21, och en viss årsinkomst eller förmögenhet över ett visst värde. Grund för partiväsendet. Reformen innebar att fler fick rösta men intresset för det första valet var inte speciellt stort och valdeltagandet var oerhört lågt till en början.
1886: Tullstriden. Den politiska apatin bröts som en konsekvens av tullstriden. Konservativa mot liberala, splittrar Lantmannapartiet.
1887: Kungen upplöser andra kammaren. Nyval.
1889: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti.
1890-talet: Rösträttsdebatten för män. Värnpliktiga måste väl också få påverka hur landet styrs? "En man - en röst - ett gevär".
Slutet av 1800-talet ses som startpunkten för det moderna Sverige. Från agrart samhälle till ett industrisamhälle.

1900-talet
1902: Partier växer fram och blir i början av 1900-talet det självklara statsskicket.
1905: Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge.
1907 - 1909: Rösträttsreform
1911: Efter många nedröstade reformer är man äntligen överens om att alla män över 24 år fick rösta till andra kammaren. Valsedlarna fick partibeteckning och landet delades in i valkretsar. Samarbete mellan partierna skulle bli nödvändigt för att uppnå majoritet.
1914: Borggårdskrisen, bönder stödjer kungen i försvarsfrågan men Hjalmar Barnting gjorde en motdemonstration och vädjade till Staaff att inte öka militära pålagor. Det blev konflikter om hur stor makt kungen skulle ha. Första världskriget.
1917: Kungen gjorde inte längre anspråk på den politiska makten och erkände det parlamentariska statsskicket.
1920-talet: Parlamentarismen hamnar i kris eftersom det är svårt att bilda en stabil majoritetsregering, åtta olika regeringskonstelationer avlöser varandra under den här tiden. Nationalitet börjar ersätta religion som identitetsfaktor, rasbiologi.
1921: Allmän rösträtt, kvinnor. Socialisering och folkhemsbegreppet, klasskillnader ska bort. Kärnan i folkhemsidén var jämställdhet
1930-talet: Svår ekonomisk kris, arbetslöshet, tvångssterilisering. Mönsterdecennium, folkhemmet tar form, parlamentarisk stabilisering.
1931: Kravallerna i Ådalen.
1933: Krisuppgörelsen, grunden för stabil politik.
1939: Andra världskriget och Sveriges "neutralitetspolitik". Samlingsregering utan kommunisterna.
1940: Sverige hävdar sig fortfarande vara neutralt men ger tyska trupper tillstånd att färdas på svensk järnväg och i slutet av kriget utfördes aktioner som gynnade västmakterna.
1948: Ideologiernas död?
1950-talet: Nya krav på bättre utbildning, sjukvård och bostäder från befolkningen. Debatt om Sveriges neutralitet.
1960-talet: Den svenska modellen blomstrade. En mer liberal syn inom familjeområdet och kvinnornas roll i arbetslivet växer fram. Större frihet men mindre trygghet. Mindre partilojala.
1975: Nuvarande regeringsformen. Den förra från 1809 sades vara elastisk och anpassningsbar och därför hade den varit kvar så länge. 4%-spärren och enkammarriksdag. Koncentrerad makt, ej delad. Konfrontationens decennium: Löntagarfonderna, kapa övervinsterna. "Grön våg" och kärnkraftsfrågan.
1976: För första gången framträdde de borgerliga partierna på ett samordnat sätt och det fanns en tydlig blockpolitik. 18-årsgräns för röstning.
1980-talet: Ekonomisk globalisering. Nyliberala moderater, New Public Management.
1995: Sverige medlem i EU men svenskarna är de mest EU-skeptiska inom unionen.
1997: Krisen om statsfinanserna över.

Sammanfattning:
Trots 1809 RF som byggde på maktdelning talades det om "allenarådandets tid" under Karl XIV Johans regenttid. Embryo till parlamentarism i och med att kungen delade den lagstiftande makten med riksdagen. Representationsreformen 1866 moderniserade och effektiviserade folkrepresentationen och är grunden för den utdragna demokratiseringsprocessen. Den offentliga sektorns tillväxt starkare i Sverige än i andra jämförbara länder. Samförståndet utmärkande för svensk politik. Samarbetsdemokrati bra för minoriteter så att de inte blir överkörda och möjlighet att finkalibrera folkviljan. Ansvarsutkrävande. Mångkulturellt samhälle kommer att påverka politiken

	Erstellt von Louise Prytz vor mehr als 10 Jahre

Svensk politisk historia

Svensk politisk historia