Internationell lag i väpnade konflikter

Wounded and sick military personsSpeciellt Genevekonventionerna 1 (land) och 2 (hav) behandlar en rad normer som skyddar skadade, sjuka eller skeppsbrutna och kräver att motståndaren ska bevilja dem assistans. Så fort en stridande är hors de combat (outside the fight) får denne icke utgöras som ett objekt för attack eller överfall. Motståndaren måste vidare respektera (avstå från hot, skrämseltaktiker och trakasserier) , skydda (aktivt hålla ondska och fara borta) och ta hand om de satta ur stridbart skick så fort de är under deras kontroll (söka och samla upp skadade/sjuka utan diskriminering, medicinsk behandling). Det är staternas skyldighet att se till så att det finns resurser och lokaler för att möjliggöra omhändertagandet av soldater som är hors de combat. Civila har ingen skyldgihet att hjälpa till men får ej hållas ansvariga under lagen om de gör det. När soldaterna hors de combat har samlats upp ska det så fort som möjligt samlas information om dem; statstillhörighet, amré-, regiments- och personnummer, namn, födelseår, tid för tillfångatagandet/dödsfall, skador. Denna information ska skickas till Information Bureau for PoW. 4 källorArméns egna medicinska tillgångarStatens Röda Korset Neutrala staters Röda KorsetThe ICRC själva Huvudregel: ingen diskriminering. Allvarligast skadad ska behandlas först oavsett nationalitet. Endast basera skillnad på behov och brådskande behandling av skador. Sjukvården måste ske nära eller mitt i stridsområdet eftersom många inte skulle överleva en längre transportsträcka. Platserna där detta pågår är skyddade och får ej utgöra ett objekt för attack. De måste dock märkas som en medicinsk enhet. (rött kors, vit bakgrund) Till havs finns det sjukvårdsskepp. Motståndaren har dock rätt att genomsöka och kontrollera färdvägen för dessa så att de ej missbrukas. Bästa sättet att säkerställa detta är neutrala observatörer, ibland från ICRC. Om ett sådant skepp utnyttjas i stridande syfte förlorar det sin immunitet från attack men bör först ges en varning och en resonlig tidsfrist för att upphöra med sådana aktiviteter. Endast proportionella medel bör användas. Liknande skyldigheter gäller för NIAC men dessa är reducerade till de minsta gemensamma skyldigheterna.

Definition of combatantsDet finns tre kategorier som kvalificeras för att få delta i krigföring och räknas som reguljära stridande. 1. Reguljära medlemmar av de väpnade styrkorna. Ikluderar alla som är med i statens armé. Om de aktivt deltar i krigföringen blir de kombattanter, aktivt deltagande behöver inte betyda faktiskt deltagande i själva stridandet. Vissa medlemmar räknas inte som kombattanter, till exempel sjukvårdspersonal och präster. Om de blir tillfångatagna måste de få minst lika mycket skydd som PoWs. Även frivilliga eller polisstyrkor kan inkorporeras in i landets militär under statens lag. Att den ena sidan av konflikten inte erkänner den andra har ingen påverkan på skyddet för de stridande. 2. Civila som deltar i massuppbåd (lévee en masse). Innefattar alla civila som spontant väljer att använda vapen/våld för att försvara sitt land mot fiender. Dock krav på att urskilja sig som civila. Behandlas i Genevekonvention III. Gäller ej när den invaderande styrkan har effektiv kontroll över området. Civila får inte ha haft någon tid att organisera sig som en reguljär armé och måste följa LOACs regler. Om dessa krav möts har de civila rätt till PoW status. 3. Motståndsrörelser och miliser som inte införlivats i de krigförandes reguljära arméer. I vissa fall räknas civila som använder sig av våld som en del av en motståndsrörelse som vanliga kombattanter. De måste ha ett kännetecken och bära sina vapen öppet. Krav: - Motståndsrörelsen ska vara länkad till en av parterna till konflikten. - Det måste finnas en ansvarig befälhavare som ansvarar för militär disciplin. - Respekt för LOACs regler (inte längre ett villkor för reguljär kombattant-status). - Kravet på att den stridande ska bära kännetecken är avskaffat så länge han bär sitt vapen synligt. ÖvrigtOm det är osäkert om vilken status personen har ska denne behandlas som en PoW tills en kompetent domstol har bestämt deras status. Minimum protection- Mänskliga rättigheter.- Minimum under LOAC, mänsklig behandling, rättvis rättegång. Essential rights and priveleges- combatant immunity - PoW status Dessa regler är avsedda för IAC och inte NIAC. NIAC finns ej reguljär kombattant status och därmed inga PoW.

Prisoners of warOm en stridande blir tillfångatagen åtnjuter denne Prisoner of War status och därmed en del rättigheter och är bunden av en del skyldigheter. Dessa behandlas i Genevekonvention 3 (art. 12-16) och är till stor del sedvanerätt. Kärnan: att hålla krigsfångar vid liv och vid god hälsa. Art. 13 the absolute fundamental duty of humane treatment Art. 14 respect for the integrity of the person and their honourArt. 15 the duty to maintain and provide medical care free of charge Art. 16 the duty to treat detainees equally Skyldigheter kan t.ex. vara att besvara frågor om personuppgifter (namn, personnr) Rättigheter är t.ex. sjukvård, transport bort från krigszonen till ett säkrare ställe, inte bli hotade eller utsatta för våld, ej tvingas utföra viss form av arbete, att få skicka och ta emot brev, mat, kläder, intellektuell och fysisk aktivitet. Om en PoW förflyttas till ett tredje, neutralt land behålls PoW statusen.

General protection of civiliansInnan Genevekonvention 4 åtnjöt civilbefolkningen väldigt lite skydd i krig och konflikter. Tillämplighet: De civila som faller under skyddet i GC4 är personer som finner sig själva i händerna på en part som inte utgör personens egna nation/stat. Gäller ej civila som tillhör en stat som ej är part till GC4 eller civila vars nation under krigstiden har bibehållit diplomatiska relationer till landet och förhåller sig neutrala till konflikten. Tillämpas oftast på "fiendens civila" men statspraxis har utökat skyddet till "statslösa" eftersom de inte har en nation som med diplomatiska medel som kan beskydda dem. Även civila som tillhör en tredje stat men som inte längre åtnjuter beskydd av denna. Skyddar generellt inte civila mot deras egen stat men del 2 behandlar visst skydd för civila, till exempel upprättandet av säkerhetszoner och skyddandet av civila sjukhus vilket gäller alla civila som befinner sig inom det krigsdrabbade området. I krigstider behöver civila beskyddas i två olika situationer:Civila som skyddade personerOm de faller under fiendens kontroll, detta händer oftast utanför aktiva krigszoner. Målet med lagstiftningen (GC4) är att skydda civila från godtyckliga handlingar från motståndarsidan. Civila som måltavlor under krig/konfliktCivila behöver beskyddas under den aktiva delen av konflikten så att de inte utgör måltavlor för attacker. "Protected persons" har rätt till respekt till deras person, deras ära, deras familjerättigheter, deras religiösa tro o.s.v. Detta utan diskriminering p.g.a. etnicitet, tro, kön, sexuell läggning o.s.v. Kvinnor ska skyddas mot våldtäkt, prostitution eller annan form av opassande övergrepp. Kollektiv bestraffning är inte tillåtet och inte heller hotelser eller plundring. Att ta civila som gisslan är förbjudet. För att det inte ska finnas några kryphål behandlar GC4:1. Vissa generella skydd som gäller för alla2. Regler som gäller för de som befinner sig på fiendepartens territorium3. Regler för de som befinner sig på det territorium som de är lojala till men som under konfliktens gång tas över av motståndarenCivila: alla ickestridande personer (alla som inte tillhör statens militär)I händerna på: alla civila som befinner sig inom området som kontrolleras av den främmande krigförande nationen. Alltså inte endast de som är arresterade av denna. Av vilket de inte är medborgare: Civila tillhörande fiendestatens nationalitet. Kan skapa problem (se Yugoslavien/Bosnia) och kan därför tillämpas beroende på personernas trohet/lojalitet istället.

Ockuperade områdenHuvudkällor:- Hague Regulations on Land Warfare (administrativa rättigheter och skyldigheter för den ockuperande makten) - GC 4 (skydd av civila)- Internationell sedvanerätt - Human Rights Law (HRL parallell till LOAC men säger inte emot) Ockuperat område: när motståndarens armé utövar effektiv kontroll över ett område som från början tillhörde motparten. Genom att: - en part avancerar medan den andra retirerar- en part invaderar utan motstånd från den andra parten- en överenskommen ockupation övergår till en ockupation av motståndsparten. Huvuddrag:1. Underhållande (så långt som möjligt) av status quo i det ockuperade området. Innebär att den ockuperande makten ska försöka ändra så lite som möjligt i den befintliga lagstiftningen och bland institutionerna. Detta p.g.a. att territoriet inte tillhör dem och med hänsyn till befolkningens rätt till självbestämmande. Det betyder att lokala lagar fortfarande gäller och att institutioner så som domstolar fortsätter fungera som vanligt. I vissa fall har de dock en skyldighet att ändra lagstiftningen om den till exempel är förtryckande eller går emot internationell humanitär rätt. Också för att säkerställa hygien, hälsa, mat och sjukvårdsutrustning och för att säkerställa säkerheten för sina egna beväpnade grupper. Det ockuperade området får inte heller annekteras eller på annat sätt ändra status. 2. Respektera individuella rättigheter hos civilbefolkningen. GC4 ger civilbefolkningen vissa rättigheter mot ockupationsmakten för att förhindra övergrepp. Överlappande LOAC och IHRL. Exempel på rättigheter: förbud mot deportering/tvångsförflyttnig, förbud mot förstörande av privat egendom (förutom när absolut militär nödvändighet kräver detta), förbud mot gisslantagande, förbud mot kollektiv bestraffning, rättighet till rättssystem, mat och medicin.