Om skillnaden i elektronegativitet inte är så stor kommer ingen atom kunna vinna en elektron från någon annan, då kommer atomkärnorna attrahera elektronerna ungefär lika mycket och atomerna kommer istället delas mellan atomerna. En bindning består av ett bindande elektronpar, varav en elektron kommer från den ena atomen och den andra elektronen från den andra atomen.
Genom att dela elektroner kan atomerna uppnå ädelgasstruktur. På detta sätt kommer energin bli lägre och ämnet mer stabilt.
Bindningen som uppstår kallas för kovalent bindning och kraften för elektronparbindning. Dessa bindningar har en riktning.
De föreningar som innehåller kovalenta bindningar kallas för molekyler, dessa är neutralt laddade. Vatten och koldioxid är exempel.
Elektronerna kan röra sig fritt runt atomerna men man kommer statistiskt att oftare stöta på dem mellan atomerna.
Mellan två atomer kan det finnas en, två eller tre bindningar. Dessa kallas för enkel-, dubbel-, och trippelbindning.
Hur kommer kol och syre binda till varandra för att bilda koldioxid?
Om skillnaden i elektronegativitet är liten
Atomerna attraherar elektronerna ungefär lika mycket.
Elektronmolnet ät jämt fördelat vilket medför att hela molekylen får samma laddningsfördelning.
Diapositiva 6
Polära bindningar
Om skillnaden i elektronegativitet är stor
Atomerna attraherar elektronerna olika mycket.
Elektronmolnet är ojämnt fördelat vilket medför att delar att molekylen har mer elektroner än andra delar.
Detta leder till en partiell laddning.