Psykologi introduktion

Pregunta	Respuesta
Syfte med forskning inom psykologi	1. Beskriva 2. Predicera 3. Förklara 4. Kontrollera
7 Steg i forskningsprocessen	1. Problemformulering 2. Litteratursökning 3. Hypotesformulering 4. Val av forskningsdesign 5. Datainsamling 6. Analys av data 7. Rapportering av resultat
Allmän och specifik teori	Samling av kunskap om ett ämne Allmän: ex. behaviorism Specifik: ex. bystander-effekt
Krav på teorier	Inre konsistens Enkelhet i förklaringar Mest ekonomiska förklaringen föredras Bör leda till utveckling av hypoteser
Hypotes	Antagande som går att testa Minst två hypoteser, H 0 - effekt finns ej H 1 - effekt finns
Processer innan beslut	Typ 1-process: automatiserade, intuition Typ 2-process: medvetna, tankekrävande
Generella etiska principer	Ofarlighet Frivillighet Anonymitetsskydd
Specifika forskningsetiska principer (4 st)	Informationskrav Samtyckeskrav Konfidentialitetskrav Nyttjandekrav
Kvantitativ metod	Ger statistiska och kvantifierbara resultat deskriptiva studier + experiment Hur mycket, hur många, statistisk skillnad mellan, korrelation, samband, starka predikatorer Replikerbarhet är särskilt viktigt!
Kvalitativ metod	Används för att förstå människors upplevelser av olika saker och syn på verkligheten Intervjuer, fokusgrupper Redovisas genom citat Vad, hur, varför
Deskriptiva studier	Beskrivande, ej förändrande icke-experiment, två typer av kvantitativ tvärsnittstudie: mäts vid ett tillfälle (korrelation) longitudinell: mäts vid flera tillfällen över tid (kausalitet)
Experiment / kvasi-experiment	Försöka manipulera deltagarna Experiment kräver kontrollgrupp + experimentgrupp. Randomisering ska bestämma vem som hamnar var kvasi-experiment: när randomisering ej kan ske
Två typer av intervjuer	Semistrukturerade: - kvalitativa, öppna för följdfrågor Strukturerade: kvantitativa, intervjuschema följs
Fokusgrupper	När deltagare delas upp i grupper och gemensamt diskuterar ett ämne. Försöksledaren agerar som moderator frågor, bilder, spel etc kan användas
Tre typer av validitet	Intern validitet: Kan vi med säkerhet säga att studiens resultat är hållbara och giltiga? Extern validitet: Generaliserbarhet Begreppsvaliditet: Operationalisering
Intern validitet	Design: Har vi valt optimal design? Urval: Har vi rätt urval? Mätmetod: Mäter vi det vi ska mäta? Analyser: Analyseras data på rätt sätt? Slutsatser: Har vi uteslutit andra tänkbara förklaringar?
Reliabilitet	Hur pålitligt instrumentet är för att mäta det som det avser att mäta + hur lite det påverkas av slumpmässiga fel. Ett instrument har god reliabilitet om det ger samma resultat vid olika tidpunkter och i olika situationer
Kalibrering av instrument Svarsskalans bredd	Svarsskalan måste vara tillräckligt stor för att kunna svara på frågan (ex fler än 4 när frågan är "hur många siffror kan du komma ihåg?"
Kalibrering av instrument Fördelar och nackdelar med många skalssteg	Fördel: Fenomen är sällan kategoriska utan snarare kontinuerliga. Lättare att efterlikna verkligheten. Nackdelar: Svårare att avgöra skillnad mellan två skalsteg
Kalibrering av instrument Tak-effekt	När alla eller väldigt många får mycket höga på ett test. Exempelvis om vi ger ett läsförståelse test utformat för barn till en vuxen.
Kalibrering av instrument Golveffekt	När alla eller väldigt många får mycket låga poäng. Exempelvis när vi inom personlighetspsykologi mäter draget psykoticism.
Deskriptiv statistik	statistiska mått används (medelvärde, frekvenser etc.) för att beskriva en grupps egenskaper.
Inferentiell statistik	statistiska jämförelser används för att dra slutsatser om en populations egenskaper.
Oberoende variabel	Den variabeln som vi tror skapar förändring hos den andra variabeln
Beroende variabel	Variabeln som påverkas
Kvantitativa variabler	Variabler vi kan uttrycka numeriskt (med siffror) (Exempelvis ålder).
Kvalitativa variabler	Variabler vi inte kan uttrycka numeriskt (Exempelvis kön).
Nominalskala	klassificerar händelser utifrån kategorisering eller namn (t.ex. kön, civilstånd m.m.)
Ordinalskala	möjligheten att rangordna (T.ex. placering i melodifestivalen, betyg G/VG/MVG, kategorivariabler: aldrig, sällan, ofta)
Intervallskala	skillnaden mellan två enheter lika oavsett var på skalan vi befinner oss (rangordnar men med samma intervall: skillnaden mellan 1 och 2 grader är lika stor som skillnaden mellan 10 och 11 grader).
Kvotskala	man kan bilda en kvot av två mätvärden beroende på att kvotskalan har en naturlig nollpunkt (Absolut nollpunkt: en punkt som motsvarar värdet 0 av det som mäts: frånvaron av variabeln (ex. längd och tid).
Medelvärde	Beräknas som summan av alla observationer delat med antalet observationer. Lätt att jämföra mellan grupper En mängd statistiska analyser bygger på medelvärdet. Från medelvärdet kan vi GENERALISERA våra resultat.
Varians	Variansen = summan av avvikelserna mellan mätvärde och medelvärde. Hur bra representerar medelvärdet gruppen?
Standardavvikelse	Standardavvikelsen är INTE den genomsnittliga avvikelsen utan ett MÅTT på den genomsnittliga avvikelsen. Roten ur varians.
Kvalitativa datakällor	Intervjuer Fokusgrupp Observation Befintligt material
Semistrukturerade intervjuer	Tydligt syfte, vill ha tillgång till den intervjuades livsvärld Samma ingångsfrågor och avslutande frågor + följdfrågor är tillåtna • Tidskrävande att genomföra • Krävande att analysera
Olika typer av intervjufrågor	Deskriptiva - beskrivande Strukturerande - förstå meningsskapande Kontrasterande frågor - jämförelser Utvärderande frågor Indirekta Tolkande Tystnad
Tematisk analys	• Ofta använd • Intuitiv • Ett hantverk som tillämpas i flera kvalitativa metoder • Flexibel • Tematisk analys används för att identifiera, tolka och rapportera mönster (teman) i data • Ofta vid studier av sociala fenomen eller processer • En metod för att gruppera/organisera/strukturera och beskriva data • Kodning • Underteman • Huvudteman
Koder	• En kod kan användas för att markera ett ord, en mening eller ett stycke • Koder skapas utifrån läsning av transkript (den transkriberade intervjun) Olika typer av koder: • Beskrivande (vad beskriver…) • Tolkande koder (varför beskriver, hur beskriver…)
Tema	”Ett tema fångar något viktigt i materialet som går att relatera till forskningsfrågan” ”Ett tema refererar till ett specifikt meningsmönster inom data corpus” ”Ett mönster som beskriver och organiserar mönster och/eller en tolkning av aspekter av ett fenomen”
Eventuella fallgropar inom tematisk analys	Avsaknad av analys, dvs. att inte ha höjt sig från citaten • Använda frågeområden ur intervjuguiden som teman • Svag/spretig analys, t.ex. teman överlappar varandra eller ej är relevanta i relation till frågeställning/analys • Val av citat passar inte temat, dvs. citaten visar att en annan analys borde ha skett

Siguiente

Descripción

Resumen del Recurso

Similar

	Creado por Alexandra J. Sallander hace alrededor de 5 años