28535578
| Pregunta | Respuesta |
| Vilka två olika typer av växter finns det? | Enhjärtsbladiga och tvåhjärtsbladiga (mono- och dikotyledoner) |
| Vad för organeller finns bara i djurceller resp. växtceller? | Djurceller: - Lysosom - Centrosom - Flageller (finns dock hos vissa växter) Växtceller: - cellvägg - plasmedesmatta (kommunikation mellan celler) - vakuol - plasmider |
| Tropism | tillväxt beroende på extren stimuli, tex: - fototropism, geotropism och tigmotropism |
| Hur skiljer sig växter från djur som organismer? | • Mobilitet! Växter kan inte skydda sig eller söka näring genom att flytta på sig. • Växtens morfologi påverkas i hög grad av omgivningen • Ingen cellmigrering i växter • All celldelning (post-embryo) sker i särskilda tillväxtzoner (meristem) • Växter saknar nervsystem – men har hormoner. • Växtceller ofta totipotenta även när de är differentierade • Växter kan växa “i evighet |
| Hur är kloroplasterna uppbyggda? | Tylakoidmembran med fotosynteskomplex I o II Har ett eget plastidgenom |
| Hur kommer proteiner in i plastiden? | • TOC - Translocon on the outer chloroplast membrane • TIC - Translocon on the inner chloroplast membrane • SPP –stromal processing peptidase – klyver av signalpeptiden • Chaperoner håller proteinet oveckat fram till transport, samt hjälper till med tertiärstrukturen inne i plastiden |
| Var och hur syntetiseras fettsyror hos växter? | I stroma i kloroplasterna (upp till 18:1) Finns två olika syntesvägar: - En prokaryot syntesväg för glycolipider inom plastiden i plastidmembranen. Här bildas främst kloroplastspecifika lipider (PG, MGDG o DGDG) - En eukaryot syntesväg. Fettsyrorna exporteras från kloroplasten för syntes av glycolipider i ER. Här bildas bla membranlipiden fosfatidylkolin (PC, PE, PI) Mer komplexa fettsyror än 18:1 bildas mha modifiering när fettsyrorna är bundna till framförall membranlipider som PC. Fettsyror som modifierats kan därefter transporteras tillbaka in i kloroplasten. |
| Vilka olika plastider finns det? | • Proplastid – odiferentierade plastider • Etioplast – kloroplast innan den utsatts för ljus • Kloroplast – fotosyntes! • Chromoplast - pigment • Leucoplast – förstadie för lagringsplastider • Amyloplast – stärkelse • Elaioplast – lipider • Proteinoplast - proteiner |
| Vacuol | • En västskefylld organell • Omsluts av ett enkelmembran - tonoplast (kan ändra storlek utan att gå sönder eller tappa funktionen) • Fungerar som “vattenskelett” mha turgor • Lågt pH + hydrolytiska enzymer – bryta ner makromolekyler • Lagring av näring samt andra kemikalier |
| Primär cellvägg | - Cellulosamikrofibriller - Pektin och hemicellulosa som crosslink |
| Sekundär cellvägg | Inte alla växtceller har denna - Primär + lignin - Ökad styrka men mindre flexibilitet |
| Hur går byggandet av cellväggen till? | • Cellulosa syntetiseras utanför cellmembranet • Styr hur cellen kan expandera |
| Plasmodesmata | • En väg för transport genom cellväggar • Möjliggör diffusion av små molekyle |
| Cell division with a cell wall | |
| Varför är asymmetrisk celldelning viktig? | Det påverkar vad cellen kommer bli (celldifferentieringen) |
| Meristem | Specific growth zone |
| Varför behöver vi förbättrade växter? | Mer mat (under sämre förutsättningar) • Bättre näringsupptag (N,P, spårmetaller, etc) • Tåligare växter • Bättre näringsinnehåll • Mindre tungmetaller • Produktion av nya molekyler/mediciner |
| Hur kan vi påverka odlingsförhållanderna för att förbättra växten? | - Rotation av vilken gröda som odlas - Co-cultur = odla två grödor samtidigt - Favor growth of crops, disfavor weeds and pests - Sow seeds of high quality - Optimize depth of sowing - Pesticides, herbicides, fertilizers etc. (Att använda dessa endast på de delar av fältet där de behövs = Precision agriculture) |
| Varför kan genom-duplicering vara bra? | (tex från diploid => tetraploid) • Många odlingsegenskaper förbättras med fler gener. • Genomduplicering kan ge större växter, större frön och ökad production. |
| Dubbelhaploider | • En genomdubbling av halva genomet (haploider) • Kan induceras med visa kemikalier, eller med speciell korsning • Snabba på förädlingsprocess • Möjliggöra korsningar mellan släktingar som är diploider och tetraploider |
| vad finns det för tre grundprinciper för all växtförädling? | • Introducera förändringar (variation) i det genetiska materialet (utgångsgrödan) • Selektera rätt mutationer (egenskaper) • Korsa bort oönskade mutationer och ta fram en ”odlingsbar” sort |
| Fenotypisk selektion | Används inom traditionell förädling |
| Marker assisted breading/selection | microsatellites - restriction fragment length polymorphism (RFLP), - random amplification of polymorphic DNA (RAPD), - amplified fragment length polymorphism (AFlP), - single nucleotide polymorphisms (SNPs) Kan kombineras med “speed breeding” |
| "Speed breeding" | Stressar växten för att skynda på hur snabbt du kmr till nästa generation |
| Hur kan variationen ökas (förutom genom korsning)? | Mha strålning (mindre kontrollerad) eller kemisk mutagen |
| Genmodifiering av växter (kortfattat) | 1. Gene cloning 2. Making a vector 3. Delivery of a transgene into plant cells. Totipotency or transformation into seeds 4. reproduction of plants from these cells – tissue (cell) culture |
| Gene delivery methods | • Particle bombardment (gene gun) • Agrobacterium mediated • PEG (protoplasts) |
| Hur kan selektionen gå till? | Tex mha antibiotika eller flourencerande markörgen |
| Vad är GMO enligt EU? | Inte reglerat som GMO: Klassisk växtförädling • Hybrider • Genomduplikationer och dubbelhaploider • Genetiska markörer (+ speed breeding) • Inducerade mutationer strålning/kemikalier (anses däremot vara GMO) Ja fast osäkert/kmr kanske ändra: Precis genomeditering med CRISPR/Cas9 Ja: Genomisk cloning Endast i de fallen då vi använt genteknik i variationssteget i förädlingen definieras de resulterande växterna som GMO I selektionssteget kan vi däremot använda genteknik utan att de resulterande växterna klassas som GMO |
¿Quieres crear tus propias Fichas gratiscon GoConqr? Más información.