7022358
Descripción
Fichas por Izabella Martins Grapengiesser , actualizado hace más de 1 año
|
Creado por Izabella Martins Grapengiesser
hace alrededor de 8 años
|
|
| Pregunta | Respuesta |
| Vad är metaetik? | Meta betyder utöver, alltså läran om de grundläggande frågorna. De vi får fram när vi studerar metaetik är deskriptiva omdömen om normativa omdömen. Alltså Metaetik är studiet av (moraliskt) värde utifrån semantiska, ontologiska, epistemologiska, logiska m.fl. perspektiv. den semantiska frågan blir exempelvis då "Vad är meningen hos "x är fel"?" Den logiska frågan kan vara " Impliceras "x är fel" av "x är förbjudet"?" |
| Förklara noga hur normativ etik, tillämpad etik, och metaetik förhåller sig till varandra? | Svaren på de frågor som ställs inom normativ etik och tillämpad etik är värdeomdö- men, dvs. påståenden om vad vi bör/inte bör göra eller om vad som är rätt/fel. 2. Svaren på de frågor som ställs inom metaetik är generellt inte värdeomdömen. Snarare är de deskriptiva påståenden om vad värdeomdömen har för mening, vad värde är,!!!!!!!! om hur vi kan ha kunskap om värde, värdeomdömens logiska egenskaper etc. 1 3. Gränsen mellan normativ etik och metaetik är i vissa fall svårdragen. |
| Är detta påstående normativt eller deskriptivt?: ”Jag anser att tortyr är fel.” | deskriptivt |
| Är detta påstående normativt eller deskriptivt?: ”Tortyr är fel.” | normativt |
| Vad är semantik? | läran om mening. exempel vad betyder "x är rätt"? Vad är den korrekta semantiken för värdeomdömen? När är de sanna och falska? |
| Vad är ontologi? | läran om vad som finns. Vad är värdens ontologiska status? typ: Finns normativa egenskaper? vad är essensiellt? |
| Vad är epistemologi? | kunskapsteori. Hur får vi kunskap om värden? Kan vi ha kunskap om värden? |
| Förklara vad Emotivism, Naturalism, Värdeobjektivism, och Error-teori har för inställning till värdesatser (deras semantiska slutsats) | (a) Emotivism. Värdesatser uttrycker känsloattityder. “Dödsstraff är fel” betyder detsamma som “Usch för dödsstraff”. (b) Naturalism. Värdesatser uttrycker trosföreställningar om naturliga, empiriska sakförhållanden. “Dödsstraff är fel” betyder detsamma som, t.ex., “Jag ogillar dödsstraff” (subjektivism/den självbiografiska teorin). (c) Värdeobjektivism. Värdesatser uttrycker trosföreställningar om icke-naturliga, oreducerbara sakförhållanden. “Dödsstraff är fel” betyder detsamma som “Dödsstraff har (den oreducerbara) egenskapen att vara fel”. (d) Error-teori. Alla värdepåståenden är falska. (Den semantiska konsekvensen av värdenihilism, se nedan.) |
| Värdeontologi. Finns det värdesanningar (värdefakta), t.ex. att dödsstraff är rätt/fel? Är de i så fall objektiva? Hur besvarar Värderealism, Värdeidealism, Värdenihilism (antirealism) och Ontologisk naturalism denna fråga? | (a) Värderealism. Det finns objektiva värdesanningar. (b) Värdeidealism. Det finns värdesanningar, men dessa är beroende av oss. (c) Värdenihilism (antirealism). Det finns inga värdesanningar. (d) Ontologisk naturalism. Värdesanningar kan reduceras till sanningar om naturliga fakta. |
| Värdeepistemologi. Kan vi ha kunskap i värdefrågor – kan vi veta, eller åtminstone vara berättigade att tro t.ex. att dödsstraff är rätt/fel? Det finns två teorier om detta vilka är dom och vad säger dom? | (a) Värdekognitivism. Vi kan ha kunskap i värdefrågor. (b) Värdeskepticism. Vi kan inte ha kunskap i värdefrågor. |
| Kan semantik, ontologi och epistemologi studeras oberoende av varandra? | Nej (Dina ontologiska teorier har semantiska och epistemologiska konsekvenser och vice versa.) |
¿Quieres crear tus propias Fichas gratiscon GoConqr? Más información.