Systematiserar kunskap om politik i syfte
att beskriva eller förklara. Hur man bildar
koalitionsregering, varför folk röstar som
de gör o.s.v.
Empirisk forskning som svarar på frågor om "är" och "varfför".
Ex. Machiavelli, hur ska en furste vara?
Politisk teori
Sammanställer och värderar politiska
begrepp, deras historiska
sammanhang och möjliga
användningsområden.
Politiska begrepp: rättvisa,
legitimitet, styrning, frihet
och rättrådighet. Vilken
definition är bäst?
Analytisk eller normativ forskning som
svarar på frågan om "hur" (vi definierar
något) och "bör" (normativt).
Tre klassiska problem
Vem ska styra?
Vem bör äga?
Vem bör inkluderas?
Se Platon, Locke m.f.
Metoder
Chicagoskoloan, Leo Strauss
En kanon av tidlösa texter talar till oss genom historien. Med
de böckerna i ryggen har vi en fast måttstock eller
utgångspunkt och blir oberoende av tillfälligheter och
"moden".
Skeptisk till det sunda förnuftet och
majoritetens vilja.
Förknippas med nykonservativa grupper.
Cambridgeskolan, Quentin Skinner
Politiska idéer måste studeras i kontext för att förstås
Då kan vi finna glömda idéer som ger ny kunskap och
som hjälper oss att tänka annorlunda. Det ger en annan
bild av det förflutna och därmed om vår egen tid.
Hugonis Grothius
Kriget lagar
Folkrättsklassiker
Internationell politisk teori
Skapa säkerhet mellan
länderna
Tar sig uttryck i normativa funderingar.
Tar upp ungefär samma
frågor/problem som politisk teori
men på en internationell nivå.
Tolkar och värderar sammanhang, beteenden och
handlingar medan IR-teori förklarar.
Analytiskt och normativt
studieområde, undersökningar
baseras på etik.
Relation till empiriska förhållanden
När vi försöker förstå komplicerade skeenden och
handla i relation till dem gör vi det ofta utifrån idéer eller
teorier som inte är exakta men ändå ger sammanhang.
Motiverar handlingar utifrån så
allmängiltiga principer och värden
som möjligt.
Empiriska teorier om politik och
internationella relationer baserade på
normativt grundantagande.
Ex. en preferens för säkerhet, rättvisa m.m.
Ska uppnå goda saker, så som rättvisa.
Kosmopolitisk teori
Moralisk Kosmopolitanism
Politiskt beslutsfattande bör fattas
utifrån principer som alla kan dela
utifrån ett universiellt
medborgarskap
Institutionell Kosmopolitanism
Globala regler bör beslutas
av globala politiska
institutioner. Te.x. en
världsstat/världsparlament.
Det internationella samhället
Pluralism
Ska reducera osäkerhet i
mellanstatliga relationer och
bevara olikheter emellan dem.
Konservativ teori som bevarar gällande ordning
Statens oberoende, autonomi och säkerhet främst.
Solidarism
Det internationella
samhället främjar
mänskliga rättigheter
Progressiv teori, förändring
med utgångspunkt i
mänskliga rättigheter