Krabbnebulosan (katalognamn M1, NGC 1952, Taurus A) är en supernovarest i stjärnbilden Taurus.

Krabbnebulosan var först identifierad år 1731 av John Bevis, och återupptäckt år 1758 av Charles Messier då denna observerade en ljusstark komet. Messier katalogiserade den som det första objektet i sin katalog av kometliknande objekt År 1757, omprövade Alexis Clairaut Edmund Halleys beräkningar och förutsåg återkomsten av Halley's komet sent på året 1758 Den exakta tiden för kometens återkomst krävde att man tog hänsyn till störniningarna i dess omloppsbana orsakad av de större planeterna i solsystemet, såsom till exempel Jupiter, något som Clairaut och hans två kollegorérôme Lalande och Nicole-Reine Lepaute gjorde med mer omsorg än Halley hade gjort. De kom fram till att kometen bör dyka upp i stjärnbilden Taurus. Det var i sökandet efter Halleys komet som Charles Messier upptäckte krabbnebulosan, vilken han först misstog för kometen. Efter ett antal observationer lade Messier märke till att objektet inte rörde sig över himlen och kunde därför inte ha varit en komet. I samband med detta insåg Messier hur användbart det skulle vara med en katalog över himmelska objekt med en diffus natur, men fixerad på himlen för att undvika felkategoriseringar av kometer.

William Herschel observerade Krabbnebulosan ett antal gånger mellan 1783 och 1809, men det är inte känt ifall han var medveten om dess existens år 1783, eller om han upptäckte den oberoende av Messier och Bevis.   Efter noggranna observationer kom han fram till slutsatsen att den bestod av en grupp av stjärnor. Den 3:e greven av Rosse observerade nebulosan år 1844 med ett 0.9 meters teleskop och refererade till objektet som "Krabbnebulosan”, på grund av teckningen han skapat som liknade en krabba, När han observerade nebulosan igen år 1848 med ett 1.8 meters teleskop kunde han dock inte se likheten, men vid det laget var det försent att ändra namnet.

Det moderna studiet av Krabbnebulosan började år 1921 när Carl Otto Lampland rapporterade att han hade sett förändringar i dess struktur. Detta ledde till slutsatsen att Krabbnebulosan korresponderade till den ljusstarka supernovan SN 1054, som sågs av kinesiska astronomer år 1054. Det finns också en japansk referens i Meigetsuki, som är en japansk dagbok skriven av poeten och hovmannen Fujiwara no Teika. Förutom dess historiska och litterära intresse är det också ett dokument av verkligt intresse för astronomin, eftersom det identifierar ett antal astronomiska händelser som observerats under tidigare århundraden baserat på källor som nu är förlorade. Under lång tid trodde man att de islamiska astronomerna hade missat denna händelse, men år 1978 hittades en referens i en 1200-tals kopia av ett dokument av en kristen läkare som bodde i Bagdad då supernovan var aktiv.