Sveriges politiska system kap 1-5

Beschreibung

Kandidat FHS (Termin 2 DK2) Notiz am Sveriges politiska system kap 1-5, erstellt von Louise Prytz am 23/02/2014.
Louise Prytz
Notiz von Louise Prytz, aktualisiert more than 1 year ago
Louise Prytz
Erstellt von Louise Prytz vor mehr als 10 Jahre
1988
0

Zusammenfassung der Ressource

Seite 1

Definitionen av politik: Den aktivitet som avgör fördelningen av samhällets gemensamma resurser. Demokratisk politik: Aktivitet som avgör vem som får vilka resurser, när och hur. Politik formas av aktörer som kan vara medborgare, företag eller andra organisationer. Politiska arenor är forum där politik diskuteras. Formella eller informella. Politiska institutioner är de organisationer som fattar politiska beslut. Politiska beslut är bland annat de formella regler som utgör samhällets spelregler (lagar och förordningar). Reglerna antas av folkvalda representanter (politiker) och besluten omfattar alla eller definierade grupper av aktörer som finns inom det gemensamma territoriet. Fyra nivåer av beslutsfattande Internationell (EU) Riksdagen Landsting Kommun Samhällets tre sektorerOffentlig sektor, marknaden, civilsamhället

Årtal1200 - 1300-tal: Landskapslagarna skrivs ned.1523: Gustav Vasa kung, bildandet av nationalstaten Sverige.Sverige relativt förskonat från feodalism vilket bidrog till att svenska bönder varit självägande och fria.1680: Reformer som gav kungen envälde, befolkningen led, ekonomisk nedgång.1720: Regeringsform inrättar ett styre som är mer parlamentariskt. Råd bestående av de fyra stånden varav tre måste vara överens.1809: Ny regeringsform, byggde på maktdelning mellan kungen  och politikerna.

Sociala förändringar Kristendomens införande, riket konverterar till protestantismen och läskunnigheten ökade.  Upplysningstiden påverkar landets elit, människors lika värde. Industriella revolutionen banar väg för demokratiutveckling. Föreningsförbud som trotsas av "läsarna", spred läskunnighet och föregångare till studiecirklar. Nyckelord 1800-tal: industrialisering, urbanisering, demokratisering, internationalisering. Förändringar: ökad läskunnighet, ökade rättigheter för de lägre stånden, köpstark medelklass.  Kritiska rörelser uppstår under mitten av 1800-talet i protest mot statskyrkan och dess uppbackning från staten. Ex frälsningsarmén. Liberaler vill öka valdeltagandet för att minska de konservativas politiska inflytande och 1870-80 börjar politiska partier ta form. 1890-1900 bildas fackföreningar och arbetarförbund. En miljon svenskar utvandrar mellan 1840-1930

Det svenska partiväsendets framväxt Hattar/mössor Fyra stånd Liberala vs konservativa

Den svenska författningens framväxt Magnus Erikssons kungabalk 1300-talet en slags regeringsform. Författning: ett lands grundläggande regelverk. 1809 fick kungen den styrande makten men riksdagen hade makten över skatter och anslag. Den lagstiftande makten delades och den dömande sköttes av domstolar. 1974 kom den nuvarande regeringsform

Den svenska grundlagen Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen

Konstitutionella principer  Principen om folksuveränitet -> principen om majoritetsstyre. Principen om parlamentarism -> parlamentet har sista ordet då det gäller att acceptera den sittande regeringen och hur riket styrs.  Principen om maktdelning -> maktcentra bör vara flerkärniga och inte koncentrerat Principen om medborgarnas okränkbara rättigheter -> politiska makten kan ej frånta individerna vissa grundläggande rättigheter.

Maktdelning Parlamentet Regeringen och förvaltningsmyndigheter Domstolar  Media Horisontell (Myndigheter) och vertikal (kommuner, stat, EU)

Legitimitetstriangeln  Politiska rättigheter (demokrati) Effektivitet (levererande)  Likhet inför lagen (rättssäkerhet)

Det nationella parlamentet (Folkförsamlingen) landets högsta beslutande organ.Tre olika nivåer av parlament Nationella (riksdagen) Regionala  Kommunala

Statschefen:Personifierar nationen. Den högste företrädaren för en stat och har antingen reell eller symbolisk maktbefogenhet. Kan erhållas genom erövring, arv eller folkval. I Sverige är det kungen och han besitter endast symboliska maktbefogenheter. Statschefen har flera symboliska uppgifter men ingen makt.  Totalitär diktatur: Om makten är erövrad kallas det totalitär diktatur (Kuba/Castro och Nordkorea/Kim Jong-Il). Monarkiskt styre: En familj eller ätt som kontrollerar ett visst territorium, Sverige. Republik: folkvalda statschefsämbeten, USA och Frankrike. Uppgifter Att representera Sverige inåt och utåt. Hålla sig underrättad om rikets angelägenheter. Öppna riksmötet. Ordförande i utrikesnämnden.

Konstitutionen/författningen: Regelverk som preciserar maktbalansen mellan den centrala och den lokala nivån samt formulerar den offentliga maktens befogenheter, det vill säga medborgarnas rättigheter. Kan liknas vid ett kontrakt som visar hur folket och statsbildningen ska förhålla sig till varandra. Innehåller även hur parlament, statschef och regering ska tillsättas. 

Regeringschefen: Företräder maktbasen och kontrollerar maktmedlen. Folkvald. Presidentialism: Om regerings- och statschefen är samma person, till exempel USA:s president. Semi-presidentialism: Om statschefen är folkvald president och regeringschefen en annan person. Kan uppstå konkurrentsituation. 

Stat och kommuner Sverige är en enhetsstat vilket innebär att den lagstiftande rollen är koncentrerad till en punkt.  Den svenska nationalstaten är garanten för välfärden medan kommuner och landsting har självständighet gällande utförandet av själva välfärdstjänsterna.Kommunerna har till exempel beskattningsrätt.  Stark nationell och kommunal nivå men ganska svag regional mellannivå.  På 1960-talet kom några partier överens om att monarkin skulle finnas kvar men inte ha några maktbefogenheter.  Dualistisk regeringsform -> monistisk regeringsform.

ValsystemetRF: Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. 349 riksdagsplatser/mandat varav 39 fördelas utifrån partiernas storlek och övriga utifrån befolkningens fördelning i länen.Valkretsar: Mindre valkretsar ökar risken för små partier att inte vinna mandat. 29 st. Legitimitetstriangeln: vill vi ha mest effektivitet eller mest demokrati när vi utformar vårt valsystem? 

Partierna:Folkrörelsepartier och elitpartierSammanhållande struktur mellan den statliga, regionala och kommunala nivån. Organisationer med syfte att påverka eller erövra den politiska makten.Som ideell förening med lokal styrelse, ekonomi och stadgar.Moderpartier och underföreningar (ungdomsorg.)Högsta beslutande organ är kongressen, landsmötet, stämman eller rikstinget. Fastställande av rikspolitik och partiledare.Förändring: partimedlemmarna har mer gemensamt med varandra än med folket de ska företräda, kan leda till lägre valdeltagande eftersom det inte visas hur politiska företrädare företräder olika sociala grupper. Klassamhället blir mindre tydligt Arenor:  Partiarenan (medlemmarna) Opinionsarenan (allmänheten) Den parlamentariska arenan (andra partier) Implementeringsarenan (genomförande myndigheter) Indelning: Lokala partiföreningar Distrikt på länsnivå Partistyrelse och ledare på nationell nivå

Det svenska parlamentet Parlament: representativt och lagstiftande organ bestående av folkvalda ledamöter. I Sverige är detta riksdagen.  Lagstiftningsmakten  varierar, kan delas med en andra kammare eller presidenten.                          Ex: Kongressen i USA stiftar lagar men båda            senaten och representanthuset samt presidenten      kan påverka.  Sveriges riksdag styrs av RF och riksdagsordningen. Ska företräda "nationens intresse" eller "väljarnas intressen".  Samarbetskoalition för att få majoritet, minoritetsregering vanligast.  Talmannen: ej rösträtt eller yttranderätt i sakfrågor. Ska leda kammarens sammanträden och diskussioner. Från det största partiet.  Riksmötet öppnas av statschefen (kungen). Arbetet drivs dels i riksdagen (kammaren) och dels i utskotten (miniriksdag, specialinriktat). 

Lagstiftning Riksdagen kan stifta nya lagar eller ändra i de gamla.  Ledamöterna i kammaren ska ange långsiktiga riktlinjer och besluta om skatter. Proposition/regeringen eller motion/ledamöter till kammarkansliet. Ju fler ledamöter som står bakom desto tyngre väger motionen, kan samarbeta mellan blockgränserna. Kammaren skickar en remiss till ett eller flera utskott där det sker ett betänkande (SOU). Oftast kommer man fram till att de motioner som röstas igenom kräver närmre utredning vilket görs av ansvarig minister från regeringen som tillsätter en utredning med en kommitté. Remissinstanser tillfrågas och expertutlåtanden samlas in och sedan går propositionen igenom en lagrådsremiss som genomförs av domare som kontrollerar att den nya lagen inte bryter mot någon annan lag. Sedan skickas förslaget tillbaka till kammaren. Där debatteras den reviderade motionen och ett beslut fattas. Om lagen antas skrivs den under av ansvarig minister och publiceras i SFS, Svensk författningssamling.Budgetpropositionen behandlas på samma sätt som andra propositioner, typ. 

Riksdagens granskningsfunktioner Konstitutionsutskottet, KU Riksrevisionen Justitieombudsmannen, JO (rättssäkerhet) Yrka på misstroendeförklaring Interpellationer (skriftliga eller muntliga frågor) Åtal kan väckas mot enskilt statsråd

Regeringen styr riket men den är ansvarig inför riksdagenMan kan alltså säga att riksdagen som styr Sverige och att regeringen och statsministern verkställer riksdagens beslut. För att kunna genomföra verkställandet har regeringen regelbundna sammanträden med statsministern och ministrarna där beslut om departementens arbeten fattas. Riksdagen verkar ha stor makt gentemot regeringen men regeringen sitter på huvuddelen av utredningsresurserna och kontrollen över kommittéarbetet och har dessutom kunskapsövertag. Även initiativrätten (propositioner) är till fördel eftersom utredningar och kommittéer inte behövs om stödet i riksdagen är tillräckligt stort.Proportionellt valsystem, riksdagen tillsätts proportionellt utifrån rösterna. Sedan röstar riksdagen för det förslag till ny regering som förhandlats fram och den statsminister som utsetts inom ramen för dessa förhandlingar. Om minst 175 röster är emot statsministerkandidaten godkänns det inte. Centrala iakttagelser Regeringen kan bestå av ett parti Svenska regeringen ofta minoritetsstöd i riksdagen. Regeringens uppgifter Förbereda propositioner  Verkställa riksdagsbeslut Budgetansvar och styrning av myndigheter Företräda Sv i EU Ingå avtal med andra stater Styra den statliga verksamheten (budget/reglering)  Utföra förordningar  Krishantering Regeringens styrmedel Lagstiftning, föreskrifter Ekonomisk tilldelning Myndighetsinstruktion, regleringsbrev Utnämningsmakt Informella kontakter

Regeringskansliet Regeringens stabsorgan Departementen ingår Statsrådsberedningen överordnad, innefattar statsministerns, förvaltningschefens och rättschefens kansli samt internrevisionen. Regeringssammanträdet en gång i veckan där beslut fattas.

Departementen Organ med sakkompetens och juridisk expertis för att kunna bereda ärenden.  Departementens antal kan variera. Finansdepartementet stor roll inom budgetarbetet.  Leds av minister. 

Regeringen VS riksdagenRiksdagens roll från passivt lagstiftande till att i högre grad utforma policy. Även rekryteringsarena för statsråd. Riksdagen har kontroll- och granskningsmöjligheter över regeringen.  Relationen förändrad p.g.a. media, teknik (internet), internationalisering och  EU. Har lett till regeringskansliets återhämtade maktföreträde. 

Statens förvaltningsmyndigheter, verk och bolag De flesta statliga myndigheterna lyder under regeringskansliet.  Statliga myndigheter = förvaltningsmyndigheter Huvudsaklig uppgift att verkställa gällande lagstiftning. Regeringen bestämmer mål, riktlinjer och fördelningen av resurser men bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden. Informera kommuner, länsstyrelser och allmänhet om avsikterna i den gällande lagstiftningen. Regionala (Rikspolisstyrelsen)/lokala (polismyndigheten) Särdrag hos den svenska förvaltningen Omfattningen (p.g.a. offentlig välfärd) Självständiga myndigheter med ämbetsmän (ministrar får inte lägga sig i, ministerstyre) Öppenhet (offentlighetsprincipen) Korporativa arbetsformer lever kvar  Bottentung eller lokalt förverkligad (kommuner/länsstyrelser) Centrala förvaltningsmyndigheterCa 250: BRÅ, CSN, Domstolsverket, Finansinspektionen, Försvarsmakten, Konsumentverket, Skolverket, Socialstyrelsen m.fl. 

Bakgrund och historiaDet svenska domstolsväsendet uppstod för att avlasta kungens beslutsuppgifter. Medeltidens domstolar bestod av lekmän och det fanns redan då specialdomstolar så som kyrkliga, häradsrätter och rådhusrätter. Under 1600-talet kom hovrätter och Svea hovrätt. Högsta domstolen grundades 1789 och rättsväsendet skulle separeras från kungamakten eftersom han hade en tendens att inskränka medborgarnas rättigheter. Varken RF 1809 eller RF 1974 skiljde domstolarna som tredje statsmakt och kungen deltog  i HD:s beslut ända fram till 1909. 

Rättsväsendets funktion och organisationSka säkra rättssäkerheten och se till att svenska lagar och regler följs. Omfattar även polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, BRÅ m.fl.Består av tre delar Allmänna domstolar - prövar brottmål och civilrättsliga tvister Förvaltningsdomstolar - tvister mellan personer och myndigheter Specialdomstolar - dömer utifrån specifikt lagområde, till exempel migration, miljö, arbete.  Allmänna domstolar Tingsrätter - brottmål, ekonomiska tvister, familjemål.  Hovrätter 6 - överklagan.  Högsta domstolen - överklagan från hovrätten Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätter  Kammarrätter 4 Högsta förvaltningsdomstolen PersonerÅklagaren - företräder staten eller det allmännaFörsvarsadvokat - framföra den åtalades sak

Normgivningshierarki EU- förordningar och direktiv Svensk grundlag Svensk lag Förordningar Föreskrifter

Granskning och kontroll Inget myndighetssystem är perfekt och måste kunna förändras i takt med samhället. Enskild individDen enskilde kan klaga på ett förvaltningsbeslut genom att överklaga till den myndighet som har meddelat beslutet som i sin tur ska överlämna överklagan till berörd förvaltningsdomstol.Förvaltningsbesvär: överklagan som endast kan göras av den som berörs av ett beslut. Laglighetsprövning: handlar om beslutens laglighet eller att det inte strider mot gällande lagar. Kan begäras av oberörda. MyndighetMyndigheterna granskar varandra och nya lagförslag. (Lagrådet) Justitiekanslermyndigheten

Statens revisions- och utvärderingsverksamhetRevision - en form av granskning som i första hand riktas gentemot den ekonomiska hanteringen. 

Domstolarna Europeisk rättsnorm bygger på pluralism.  Sveriges inträde i EU innebar att svenska domstolar i hög grad sätts att tillämpa en europeisk rättsnorm vilket justerar förutsättningarna för den skandinaviska rättstraditionen. I en tid då staten företräder många multikulturella intressen blir det nödvändigt att rättsväsendet kommer att spela en mer markerad roll vid upprätthållandet av samhällets gemensamma principer, värden och regler. 

Vad är politik?

Framväxten av demokrati

Parlament och lagstiftning

Regeringen och statsförvaltningen

Det svenska rättsväsendet

Zusammenfassung anzeigen Zusammenfassung ausblenden

ähnlicher Inhalt

Sveriges politiska system kap 6-10
Louise Prytz
Svensk politisk historia
Louise Prytz
Poilitisk teori
Louise Prytz
Svensk politisk historia
Gulla Schornack
EU:s politiska system 6 - 10
Louise Prytz
Utantill arter
Jhj Bv
2. Jurisdiktion & immunitet
Louise Prytz
1. Folkrättens grunder
Louise Prytz
Comparative politics
Louise Prytz
Artiklar
Louise Prytz
Alvesson (2013) Organisation och ledning
Louise Prytz