Sveriges politiska system kap 6-10

Regional nivå Olika administrativa funktioner och benämningar Län Landstingskommuner Landskap Regioner Olika modeller för central, regional och lokal maktDen nordiska - central, regional, lokalDen federala - central, regional, lokalRegionsindelning beroende på olika faktorer Etnicitet Bosättningsmönster Ekonomiska flödesmönster För stark regionalisering kan underminera både den nationella och övernationella legitimiteten och kan leda till fragmentisering och politiskt sönderfall. Samtidigt innebär en stark region god tillväxt och inkomst för staten. Polismyndigheten exempel på statlig myndighet som representeras på alla nivåer.Sveriges kommuner och landsting möjliggör samverkan, gemensam röst gentemot staten och allmänheten.

Landsting  Kommunalt mandat Stor organisatorisk frihet Kommunal beskattningsrätt Lyder juridiskt under kommunallagen New public management Uppgifter Hälso- och sjukvård Kultur, turism, planering

Länsstyrelse Territoriet sammanfaller med landstingets. Nationellt mandat från regering och riksdag. Är formellt sett en statlig myndighet med landshövding och styrelse som är utsedda av regeringen. Stor organisatorisk frihet med villkoret att länsstyrelsen har sakexperter inom obligatoriska områden.  Överklagningsinstans Uppgifter  Företräda beslut och intressen som riksdagen fattat Företräda medborgarna i länet (Dubbel roll) Värna om rättssäkerheten Vara effektiv Tillsynsansvar: se till så att verksamhet bedrivs som det enligt lag är tänkt (lotterier, alkohol) Viktigaste sakområden Regionalekonomi och näringsliv Lantbruk Naturvård och miljöskydd Även räddningstjänst, sociala frågor, kommunikation, fiske, jämställdhetsfrågor m.m. ingår.

Medborgarnas lokala statDen kommunala verksamheten regleras av regeringsformen, speciallagar och kommunallagen.Central förutsättning för det kommunala självstyret och kompetensen är den kommunala beskattningsrätten.Lokaliseringsprincipen: det kommunen gör bör komma till nytta eller vara av intresse för kommunens invånare.Kommuner får driva företag men får inte gå i vinst eller sneddriva konkurrensen.Staten får inte diskriminera eller särbehandla sina invånare.Överklagan över ett kommunalt beslut tas upp i förvaltningsrättenDen kommunala kompetensen Den allmänna, den generella rätten att vårda sina gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter såvida hanteringen av dessa inte tillkommer annan. Den speciallagsreglerade, kommuner och landsting måste fullgöra de uppgifter som staten ålägger dem.

Obligatoriska uppgifterBestämda av staten genom speciallagstiftningen.Tar ca 80% av de sammanlagda kommunala resurserna.Förvaltningsmyndigheter: staten bestämmer, kommunerna utför. Socialtjänst Vård av äldre samt funktionshindrade  Barnomsorg och skola Stadsplanering Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfall Räddningstjänst Vatten och avlopp Krisberedskap

Övriga uppgifterUppgifter som inte är obligatoriska men som  kommuner ofta åtar sig frivilligt i form av bolag eller verksamheter. Energiförsörjning Kulturverksamhet Bostäder Näringslivsbefrämjande

MaktmedelMed vilka styrmedel kan kommunen agera?  Kommunalskatt Avgifter Planmonopol (vad man ska göra med marken) Vetorätt (vad marken inte ska användas till) Utfärda lokala ordningsstadgor

StorlekSmå kommuner  Närhet till politiker Lättare att veta vem som är ansvarig Lättare att påverka Begränsat serviceutbud Få eller enstaka leverantörer på orten Lättare att justera fel  Stora kommuner  Distans till politiker Svårare att utkräva ansvar Fullgod service till alla grupper Variation i utförandet, konkurrerande leverantörer Bättre mediatäckning och mobilisering vid val

Politisk verksamhetKommunstyrelsens uppgifter Verka som "kommunens regering"  Verkställa fullmäktiges beslut  Leda nämnder och förvaltningar Ansvara för den ekonomiska förvaltningen och uppföljningen Yttra sig i alla frågor som tas upp i fullmäktige Bevaka kommunens långsiktiga utveckling "Ansiktet utåt" gentemot medborgare, grannkommuner och staten Nämndernas uppgifter Ansvara för de specialreglerade uppgifterna Bereda frågor som ska upp till FM-beslut Verkställa vad FM och eller nämnd har beslutat Leda förvaltningen enligt de instruktioner FM har angett

Kommunal beslutsprocess Initiativ väcks av FM eller nämnd Berörd förvaltning bereder frågan inför KS (kommunstyrelsen) KS tar ställning principiellt, rekommenderar bifall eller avslag FM tar upp frågan och fattar beslut  Förvaltningen verkställer

Kommunala förvaltningarTjänstemän slits ofta mellan olika lojaliteter, till lagen, överordnad och medborgarna.Professioner inom de kommunala verksamheterna eftersom de inte kan besluta om allt själva eller tillräckligt snabbt.Exempel skolanKommunfullmäktige                        PolitikSkolnämnd (ordförande)                  PolitikSkolförvaltning (skolchef)             FörvaltningStadsdel -> skola 1,2,3,4,5

Who guards the guardians?  Granskningsfunktionen inbyggd i staten, konstitutionellt och genom lagar och regler. Statsråden granskas av KU, media eller domstol. Kommuner av kommunrevisionen. Utvärderingar Övervakning kostar och staten eller kommunen kan inte övervaka allt utan måste lita på att personalen gör sitt jobb.  Kommunala tjänstemän genomför tillsyn med mandat från staten, ett sätt att ta reda på om kommunerna gör det som är tänkt. Hur mycket kontroll??  För mycket kan tolkas som ett tecken på misstro och tillit

Offentlighetsprincipen, yttrande- och meddelarfrihetOffentlighetsprincipens tre skäl är effektivitet, rättssäkerhet och demokratiaspekten.Lex Maria och Lex Sarah (kommunal motsvarighet)

KommunrevisionCentralt kontrollinstrument för hur kommunal verksamhet bedrivs. Det kommunala ansvarssystemet vilar på att kommunfullmäktige och dess folkvalda politiker fattar prioriterade beslut av övergripande karaktär. Internrevision: följa upp organisation och verksamhet så att den är funktionell och kostnadseffektiv. Externrevision: den löpande uppföljningen av intäkter och utgifter. Revisorer granskar den verksamhet som drivs inom nämndernas verksamhetsområden. Deras övergripande uppgifter är: Årligen granska om kommunernas verksamhet är ändamålsenlig och att fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer följs Att gå igenom kommunens räkenskaper

Civilsamhällets roller som offentlig granskareFöreningar och intresseorganisationer Svara på remisser (nationellt och lokalt)  Påtala missförhållanden som setts/diskuterats (tipsa media) Deltagare i kommunala samråd och referensgrupper Brukarråd Länkar till internationella systerorganisationer

FörändringarEU-nämnden 1995 - regeringen och riksdagen samråder om vilken linje Sverige vill driva inom ramarna för ministerrådet. Förskjutning till regeringens fördel eftersom allt fler politiska områden har förflyttats till EU-nivån. 

EU-kansliet samordnar och förbereder regeringskansliets möten och följer det övergripande arbetet inom Europaparlamentet och kommissionen. Tar fram riktlinjer om hur svenska myndigheter och departement bör bedriva sitt EU-samarbete.

Svenska förvaltningsmyndigheter förhåller sig olika till EU. Vissa avvaktar passivt och de som vill tillämpa EU-reglerna måste kämpa för det. Andra följer EU:s regler direkt. Oklart om vem som fattar beslut och när de fattas i EU-ärenden vilket kan leda till ökad självständighet för förvaltningsmyndigheterna. 

Landsting och kommunerÖkad juridisk styrning på regional och kommunal nivå. Ökad lokal självständighet. 

Medborgarrollens betydelse Olika typer av roller: hel- och halvtidspolitiker, handläggare, profession, anställd, skattebetalare, väljare, kund, klient, brukare. Politik handlar om relationen mellan folkvalda ledare och medborgare eller "fursten och undersåtarna". Fursten måste bli tolererad och inneha ett politiskt förtroende.  Vi är glokala medborgare, vi reser och handlar internationellt men har fortfarande ett intresse av att värna de lokala värdena. 

Vänsterideologi - staten ska vara omfattande och omhändertagande.Högerideologi - individernas frihet i en minimal stat.

Demokrati, rättssäkerhet och effektivitetFundamentala hörnstenar i demokratinÖkad laglighetsprövning (av domstolen) i en för övrigt fungerande demokrati kan leda till att medborgarnas misstro mot politikerna ökar istället för minskar om domstolen underkänner lagstiftning som strider mot medborgarnas rättigheter hela tiden. Men rimligt att medborgarna ska kunna ställa politikerna till svars. 

Flernivådemokratins implikationerVerkar genom vertikala system. Problem 1. Demokratin kan bli oöverskådlig och svårhanterlig och medborgarna kanske hellre ser andra samarbetsformer än inom det politiska systemet. Ökad decentralisering till regional och lokal nivå p.g.a. större politiskt område och fler frågor. Problem 2. Sveriges invånare hatar politiken så mycket att man inte bryr sig om demokratin och intar en apatisk ställning. Kan leda till anarki där fursten lätt uppstår igen. 

Länsstyrelser, landsting och regioner

Kommunerna - den lokala staten

Granskningen av den offentliga sektorn

Hur påverkas Sveriges politiska system av EU?

Sveriges politiska system - föreställning om kärlek och hat?