Normer som i
princip alla stater
ställt sig bakom att
de inte får brytas
mot.
Ingen avvikelse får göras!
Kan bara ändras av en
annan jus cogens
Högst i normhierarkin, starkare än alla andra källor
Exempel: folkmord, slaveri, sjöröveri, aggression
Ingen persistent objector tillåten
Traktater
Komplettering av folkrätten i
form av mellanstatliga avtal
Frivilliga att ingå men bindande
Bilaterala/multilaterala
FN-stadgan störst
Kan avtala bort de allmänna
folkrättsreglerna och etablera en
alternativ rättslig regim.
Traktater & sedvanerätt vanligast. Kan
hamna i konflikt med varandra, då gäller
senaste lag & ersätter tidigare lag.
Specialregler går alltid före vanliga
eftersom de är mer specifika.
Sedvanerätt
Oskrivna regler
Praxis
Staterna brukar handla på
ett visst sätt i en viss fråga.
Ex. rätten till liv
Usus på latin
Rättsövertygelse
Erkännande att alla praxis är viktiga & värda
att ta i beaktande/lagstadga. Känner sig
bundna/skyldiga att agera så
Opinio Juris
Kan vara regional
(endast Europa)
Persistent objector
Staten motsätter sig vissa regler inom
sedvanerätten men oftast väldigt svårt
att få sin vilja igenom
Kan ses som inte riktigt
färdiga regler, utvecklas
ofta till traktater
Allmänt erkända rättsprinciper
Avtal ska hållas
Inget straff utan lag
Handla i god tro
2:ahandsrättskällor
Rättsfall
ICJ, domstol inom folkrätt med global jurisdiktion
EU-domstolen
Doktriner
Forskning
Där man hittar om reglerna.
Undersökningar och forskning som
ska underlätta och hjälpa tolkning
Vad händer om en stat bryter mot källorna?
Traktatsbrott får de konsekvenser
som står bestämda i traktaten. T.ex.
böter.
Brott mot sedvanerätt svårt att
straffa och ofta inga
konsekvenser
Andra stater kan införa saktioner. Enskilda stater
kan själva besluta om ekonomiska sanktioner.
(Sydafrika, apartheid)
FN kan besluta om militära sanktioner
Länder kallar hem sina
diplomater, protestera,
demonstrera.
Monism
Traktaten gäller så fort
den accepterats av
staten (USA)
Idé om att folkrätt har
företräde framför intern rätt
Dualism
Traktat måste inkorporeras i
statens lagstiftning t.ex. genom
transformation, omskrivning eller
översättning (Sverige)
Kritik: införlivas inte direkt, kan
förändras iom
transformationen
Folkrätt & inomstatlig rätt
separerade utan hierarki
eftersom de existerar
parallellt och separat
Folkrättens subjekt
Stater de mest centrala subjekten
Regering med effektiv kontroll, territorium &
befolkning. Fastställda krav under
Montevideokonventionen och etablerad globalt
genom sedvanerätt
Unilateral självständighetsförklaring, då
minoriteter inom staten vill bryta sig loss &
vara självständiga. Ej förbjudet inom
folkrätten, "måste" bli erkänd för att klara sig
Statssuveränitet grunden i folkrätten,
på senare tid dock överskuggad av
individens rätt & kan kränkas av
FN-intervention
Ovanligt att stater ej erkänns,
vanligare att regeringar ej
erkänns
Mellanstatliga/internationella organisationer
Måste vara självständiga och ha ett juridisk personlighet (EU, Nato)
FN främsta. Har ställts till svars för
Srebrenica & kolera på Haiti men har
immunitet som endast kan försvinna
om FN själv väljer det
Kan ingå traktater
Alla folkrättssubjekt är bundna av sedvanerätt
Även nationer (kurder) och
fraktioner (icke nationella
organisationer) har skyldigheter
under folkrätten
Folkrättens objekt
Individen
Har både rättigheter
& skyldigheter
Skyddas av folkrätten
Kan åberopa fel/brister & ta upp fall på
internationell nivå t.ex. i EU-domstolen
Kan påverka & lobba för idéer genom
att bilda opinion m.h.a. NGOs
Traktaträtt
Vad är en traktat?
Avtal som skapar rättigheter &
skyldigheter för parterna
Akter, pakter, statuer, protokoll, stadgor m.m.
Konventioner: traktater från
FNs generalförsamling
Skriftliga avtal, går
före nationell rätt
Lagreglerande
Börjar med
målsättning,
följs av artiklar
Bilaterala/multilaterala
FN jobbar med att kodifiera
& skriva ned konventionerna,
tar lång tid. Måst få majoritet
i generalförsamlingen
Vad är traktaträtt?
Avtalsrätt
Hur traktat ingås, avslutas, ska behandlas o.s.v.
Läran OM traktater
Konventioner
Multilaterala, stort antal parter
Blir lätt sedvanerätt
Lagreglerande, kodifierar rätten
Krav på antal parter
för att den ska gälla
Wienkonventionen 1969
Avtalslagen för traktater
Innehåller regler för traktater
Kodifierar gällande sedvanerätt på området
Trädde i kraft 1980
Tiden mellan traktaten görs och träder i
kraft är de parter som gått med ej
bundna men får ej motverka dess syfte
Vad är inte traktater?
Saknar kontraktsmoment
Deklarationer, är ickebindande målsättningar (kan bli
sedvanerätt -> bindande)
Resolutioner, rekommendationer
från internationella organisationer.
FNs säkerhetsråd kan besluta att en
resolution ska vara tvingande, t.ex. om
embargon/sanktioner
Soft-law
Bundenhet & reservation
Ej retroaktiv
Gäller när traktaten
ratificerats av staten
Huvudregel: stater får
reservera sig till
traktater
Viktigt för att få fler underskrifter
Förutom vissa artiklar
som motverkar
traktaten eller bryter
mot mänskliga rättigheter
Reservationen måste vara
likvärdig för den som ber om
reservationen och den som
godkänner den
Reservation kan riktas mot
enskilda parter, behöver inte
riktas åt alla
Om en stat invänder kan
reservationen dras tillbaka
mot just den staten eller så
utgår artikeln dem emellan
Stark invändning:
parterna kan ej
sluta ett traktat
dem emellan
Ogiltighet & upphörande
Ogiltig för alla parter
om konflikt med jus
cogens
Ogiltighetsanledning
Mutor, lögner, ogiltig person, tvång, hot om våld
Avtalsbrott av en part
Alla parter samtycker
Bestämt i traktaten
Statssuccession
Clean slate doctrine -
börja om på nytt, välja och
vraka
Kontinuitetsprincipen - fortsätta
precis som moderstaten