En intramolekylär bindning är de krafter som binder samman atomer till föreningar (molekyler, jonföreningar och metallkristaller).
Det finns tre typer av intramolekylära bindningar som denna genomgång kommer handla om: jonbindningar, kovalenta bindningar och metallbindningar.
Vilken typ av bindning som finns i en förening beror på atomernas elektronegativitet.
Är en atoms förmåga att attrahera (dra till sig) elektroner. Ju större elektronegativitet desto mer drar atomen i de elektroner som finns i närheten.
Minnesregel: Ju mindre atomradie desto mer elektronegativ blir atomen.
Pie de foto: : Ju mörkare röd färg, desto mer elektronegativ.
Diapositiva 3
Joner
Om två atomer med stor skillnad i elektronegativitet reagerar kommer den mer elektronegativa atomen att ta en eller ett par elektroner från den mindre elektronegativa atomen. Detta eftersom den mer elektronegativa atomen lättare attraherar elektroner.
När detta sker uppstår en positiv jon (den atom som förlorat en elektron) och en negativ jon (den som tagit upp en elektron.
En atom kommer ge eller ta elektroner tills valensskalet är fullt.
De atomer som tillhör grupp ett och två i periodiska systemet kommer bli positiva, eftersom det är mer energieffektivt att ge bort en eller två elektroner i förhållande till att plocka upp sex eller sju.
Vilken laddning kommer natrium och magnesium att få?
Grundämnen i grupp 16 och 17 kommer istället ta upp elektroner då det är mest energieffektivt, atomer i grupp 17 saknar en elektron innan de når oktettregeln och kommer då ta upp en elektron.
Hur många elektroner kommer grundämnena i grupp 16 att ta upp?
En jonförening uppstår när positiva joner och negativa joner, attraheras av varandra. Kraften heter elektrostatisk attraktion.
Jonföreningar är neutralt laddad.
Natrium är 1+ laddad som jon, hur många kloridjoner kommer behövas?
Magnesium är 2+ laddad som jon, hur många kloridjoner kommer behövas?
Jonföreningar i fast form (s) bildar saltkristaller, varje jon kommer attrahera flera joner av motsatt laddning.
Jonföreningar i lösning dissocierar (bildar fria joner).
Ström är laddningar i rörelse. Jonföreningar i fast form leder inte ström eftersom jonerna binder till varandra och hindras därmed att röra sig. Jonföreningar i lösning (aq) eller i flytande form (l) leder ström, detta beror på att jonerna är fri att vandra.
Jonbindningar är den starkaste av de intramolekylära bindningarna.
Bindningens styrka beror på jonernas storlek, ju mindre jon desto svagare bindning. Detta beror på att en mindre jon tillåter elektronerna att komma närmre den positivt laddade kärnan.
Bindningsstyrkan beror också på jonernas laddning, ju större laddning desto starkare bindning. Ju större laddning de har desto mer kan de attrahera den andra jonen.